Eutanasi − den ”goda döden”?

Ordet Eutanasi kommer från grekiskan och betyder ”god död” men långt ifrån alla är överens om att aktiv dödshjälp borde bli lagligt i Finland.

Den här våren har eutanasidiskussionen gått het bland annat på insändarspalterna i Helsingin Sanomat. Nu har också politikerna börjat ta ställning och det här veckoslutet diskuterar t.ex. De gröna eutanasi. Sjukvårdaren Kari Viholainen från Uleåborg, har nämligen lämnat in en motion till

partistyrelsen där han förslår att partiet ska inta en positiv ställning till eutanasi.

Svängrum synar den senaste diskussionen kring eutanasi och träffar bl.a. Gwen Marttinen som idag 84 år gammal och har lidit av kronisk smärta och sjukdom sedan hon var trettio. Hon är besviken på att läkarna inte vill låta henne dö trots att hon ständigt har ont och inte kan bli botad.

Vi hör också den svenska läkaren och författaren PC Jersild, som är en av Sveriges mest prominenta eutanasiförespråkare, och som även sitter i Statens medicinsk-etiska råd. Vi pratar dessutom med Juha Hänninen, som är överläkare vid terminalvårdsanstalten Terhohemmett. Han var tidigare motståndare till eutanasi, men har i sitt arbete med döende patienter kommit att ändra åsikt.

Bland läkarkåren har inställningen till eutanasi varit blandad. Vi hör arkiater Risto Pelkonen som har profilerat sig som motståndare till eutanasi i Finland. Vilka är riskerna om eutanasi blir lagligt?

Programvärdar är Linda Grönqvist och Kira Schroeder/Outhouse Media.

Radio Vega Sö 20.5.2012 kl. 11, repris ti 22.5 kl. 11:03

Posted in Etik & moral, Program | Leave a comment

Samband, metod och mål

Förra veckan deltog jag i ett direktsänt tv-program var jag blev tillfrågad om min religion och vad jag har för mål med mina andliga övningar. Jag hade förberett mig för att tala om vår senaste bok och händerna svettades nog ganska ordentligt när jag plötsligt skulle definiera gaudiya vaishnavismens filosofi med några korta meningar – helst utan att låta som en blåögd tönt som tror på eksotiska indiska sagor.

Som tur råkade programledaren också säga någonting i stil med ”människans förhållande med universumet”. Jag insåg att jag kanske skulle lyckas undvika att helt skämma ut mig framför tv-publiken om jag skulle kort beskriva tre centrala koncept i vår filosofi: sambandha, abhideya och prayojana. Lite förenklat kunde man säga att de betyder (i det här sammanhanget) samband, metod och mål.

Sambandha svarar på frågan: Vad är sambandet mellan gud och mig? Vad är min plats i världen och mitt förhållade till gud och de andra levade varelserna? Finns det andra världar än den här? I vår teistiska tradition utgår man naturligtvis från ett det finns krafter som är större än människan själv, och att vi inte borde lyfta oss ovanför naturen utan se oss som en del av en större helhet var alla har sin plats som guds tjänare.

Abhideya tar oss vidare till följande fråga: Hur ska jag leva för att bli en bättre människa? Hur kan jag komma närmare gud? Hur kan jag bli lycklig? Svaret är bhakti-yoga, en dynamisk process av hängivenhet till gud. Under processen lär vi oss att njuta av att ge i stället för att ta, och att därmed bli mindre själviska.

Prayojana är svaret till den sista frågan: Vad är målet med allt detta? Vad är livets mening? Finns det liv efter döden? Ofta sägs det att i hinduismen (och buddhismen) strävar man efter att komma bort från samsara, den eviga kedjan av reinkarnation, men egentligen är det också bara en bieffekt av bhakti. Vårt mål är prema, obegränsad lycka och kärlek till gud – och samtidigt till alla andra levande varelser som vi ser som små delar av gud. Prema kan man också nå i den här världen, och då har man ingen bråttom att komma bort härifrån. Men däremot kan det hända att man i det skedet är så kär för Krishna själv, att han vill ta sin hängivna bort därifrån för att få vara i hans eller hennes sällskap.

Efter sändningen var der många som kom till mig och sade att det hade gått bra – men det säger de väl till alla? Kanske har någon som läser den här bloggen sett programmet och kan berätta vad ni tyckte. :)

Posted in Livsåskådning | Leave a comment

Gråta på film och bli arg på teater

Underhållning, provokation, eskapism, samhällspåverkan – konsten kan ha många funktioner. För musikern Kristian Meurman har konsten varit en form av terapi, som har hjälpt honom att hantera både svåra kriser och stora glädjestunder.

Ibland kan det vara en rätt så skön känsla att få skjuta sitt eget liv åt sidan och gå fullständigt upp i ett konstverk, må det sen vara en snyftig film eller en absorberande bok.Konst kan också fungera som en spegel, där man lär sig något om både sig själv och andra. I veckans Svängrum träffar vi bland annat forskaren Thomas Axelsson som intervjuat folk om vilka filmer som har berört dem allra mest. Han ser film som en sorts laboratorium för livsåskådningsfrågor, där man kan brottas med både samhälleliga och personliga frågor.

Gruppen De Kristallklara vill göra samhällsengagerad konst. Bilden är ur verket Isolation.

Gruppen De Kristallklara vill göra samhällsengagerad konst. Bilden är ur verket Isolation.

Många som utövar konst vill inte se sina verk som eskapism och ren underhållning. Medlemmarna i den tvärkonstnärliga gruppen De Kristallklara vill göra samhällelig konst som inte stryker medhårs. I sin nya produktion Isolation undersöker de begrepp som främlingsfientlighet, isolation och hur vi förhåller oss till det som är annorlunda.

I veckans program besöker vi också också  en lektion i eurytmi på Steinerskolan. Vad gör barnen egentligen på eurytmilektionerna, som beskrivs som ”gränsöverskridande konst som kombinerar rörelse med musik och recitation”?

Posted in Program | Leave a comment

Är det nyttigt att känna skuld?

Den norska massmördaren har upprört många ytterligare med att i rättegången upprepa att han inte känner skuld inför alla människor han kallblodigt mördade. Vad säger det om en människa att man inte känner skuld ens inför ett sådant dåd?

Polisen Thomas Elfgren, har under sin långa karriär sett både brottslingar som ångrar sina handlingar och sådana som inte gör det. Han har också funderat mycket på begrepp som
kollektiv skuld i och med de svåra människoöden han mötte då han utredde en finsk
rwandiers kopplingar till folkmordet i Rwanda. Är oförmågan att ingripa något vi borde känna kollektiv skuld över, då hela världen vände ryggen till och lät forlkmordet pågå?

Svängrum funderar också vilken nytta har vi som individer och som
samhälle egentligen av skuldkänslor. Psykoterapeut Lars Trenning menar att
skuldkänslor är nyttiga för samhället, då de hindrar oss från att vara allt för själviska, men samtidigt kan överdrivna skuldkänslor bli väldigt jobbiga för individen.

Gäst i Moralväktaren är Svenska Yles nya direktör Marit af Björkesten som sällan har svartvita svar på de etiskt och moraliskt laddade frågorna.

 

 

 

 

Redaktörer: Kira Schroeder och Linda Grönqvist/Outhouse Media

Svängrum söndagen 6.5 klockan 11.00 på Radio Vega
repris tisdagen 8.5 klockan 11.03

Posted in Etik & moral, Livsåskådning, Moralväktaren, Program | Leave a comment

Aggressiva teister

Hej Alla,

För någon tid sedan fick vi läsa om sk aggressiva ateister. Man ojar sig över Richarrd Dawkins mm kritik om religioner och teism. Reklamer på bussar om att gud troligtvis inte finns och evenemang som att byta biblar mor porr tidningar upplevs som starkt kränkande. Men är det inte egentigen så att det är teisterna som är mer och mer aggressiva nuförtiden?

Jag hittade en ca1/2 år gammal artikel i Daily Mail där Monty Python artisten Terry Jones sade att en film som Life of Brian skulle vara omöjlig att göra idag pga en giftig blandning av politiskt korrekthet och religiös extremism som gäller nuförtiden. Religionen har kommit tillbaka med hämd och vi skulle tänka flera gånger på att göra det nu. En liknande satiriska film om muslimer? Kanske inte, fortsätter Jones. Detta är skrämmande.

Googla ” daily mail life of brian”

Krav på nya religiösa fri- och privatskolor är allt mer vanliga. Krav på att ta in skapelseläran och/eller ID(trams) i läroplaner ökar i västvärlden. Krav på könssegregerade simmhallsturer och simundervisning. Krav på censurering av köns- och sexualundervisningen ökar. Mer och mer krav på särbehandling inför lagen, att religiösa grupper skulle få ha egna rättsväsen som sharia domstolar. Och mycket oroande här är att våra politiker tycks ha en viss förståelse för dessa. Ja, våra politiker ber även om ursäkt av teisterna och fördömer att satiriker utövar sin lagstadgade rätt till yttrande och åsiksfrihet. Jag säger att det är absolut oacceptabelt att ens föreslå något som skulle göra medborgare ojämställda inför lagen.

Teistiska ritualer som välsignelse av köpcentra, åldringshem, militärutrustning, djur, vägar och andra offentliga rum börjar bli vardagligt. Teister fördömer mångfalden i sexuella läggningar och könsidentiteter allt mer högljuddt. Teister stoppar en årtionden försenad modernisering av lagstiftningen som t.ex äktenskaps- och adoptivlagarna. Teister vill t.o.m kriminalisera kritik av religioner.

Jag upprepar: Ingen ideologi, religion, politik, politisk åsikt, kultur, tradition, vana, görande eller icke görande kan eller får vara skyddad från kritik.

Jag säger att vi behöver mer än någonsin dessa modiga ateister som vågar stå på sig emot dessa aggressiva teister och föra fram sanningen om vidskepelsernas falskhet och skadlighet.

Möjligheten att bli sårad är en mänsklig rättighet.

mvh. Dennis

Posted in Ateism, Hinduism, Islam, Kristendom, Livsåskådning | 4 Comments

Fotboll, machomän, drag kings, och simmande män som gör ”tyska benet”

Allt det ovannämnda får ni stifta bekantaskap med i veckans Svängrum, där temat är manlighet, något som vi också talar om med författaren Mikael Niemi, känd bland annat för boken Populärmusik från Vittula. Niemi berättar om mansbilden i sina böcker, som ofta har utspelat sig i Tornedalen bland män som uppskattar tystnad och kroppsarbete. I Niemis värld finns det en sak som män absolut inte bör göra – vad det är får ni höra i programmet!

Vi har också träffat ett gäng simmande män – nämligen Stockholm konstim herr. De ägnar sig åt att öva formationer som köttflotten, tyska benet och strechflotten och hoppas att fler män också i Finland skulle göra detsamma. De stockholmska konstsimmarna har genom åren fått mycket medial uppmärksamhet och det har gjorts flera dokumentärer om dem – bland annat Män som simmar, som också har visats på YLE.

Vi snackar också fotboll tillsammans med Jens Fundberg, som är etnolog och lektor i idrottsvetenskap vid Malmö Högskola. Fundberg har undersökt vilken mansbild fotbollen skapar hos unga killar som ägnar sig åt sporten – och kommit fram till att fotbollen skapar mycket tydliga ritualer för männens beteende. Fotbollen låter både publik och spelare uttrycka stora känslor – men Fundberg menar att ramarna för när och hur man gör det är rätt så strama. Då man agerar ut alla sina uppdämda känslor under några timmar på veckoslutet när det är fotbollsmatch, kan det ibland bli lätt överdrivet, som i fallet med den här mycket hängivna argentinska fotbollsentusiasten.

Svängrum gästas också av fotografen och konstnären Fredrika Biström, som ibland klär ut sig till man, dvs. agerar drag king. Biström berättar bland annat om vilka reaktioner hennes drag kingande brukar möta hos omgivningen.

Posted in Program | Leave a comment