Monthly Archives: september 2011

Det sprids som eld, nyheten att barn och unga från Österbotten klarar sig sämst i PISA undersökningen. Ännu snabbare försöker man hitta syndabocken för det är så det fungerar vårt samhälle. Problemet försvinner säkert, om vi bara vet vem som är skyldig!   (Vill också betona att sämst i detta fall betyder nästbäst i landet och i Norden)

Är mitt barn mera värd om den presterar bättre i skolan? Vad gör jag om han eller hon verkligen inte är alls förtjust i den klassiska inlärningen? Att barnet i frågan kan mycket om konst, naturen, bilmotorer eller kost och näring, räknas det inte alls som en färdighet? Continue reading →

Facebook håller på att evolvera och moralpaniken sprider sig. 
I både nyheter och dagligt tal så sprids bilden av det onda maktfullkomliga Facebook som lagrar allt om alla och som dessutom slagit klorna i vårt fina oskyldiga Spotify som bara vill väl…
Idag hade jag ett samtal med några personer som funderar på eller redan valt att ställa sig utanför Facebook av rädsla för vad det gör med vår integritet och med vårt samhälle.
Det är ju naturligtvis upp till var och en, jag påstår inte att facebooks dominans och struktur är oproblematisk, men som jag ser det är fördelarna med de sociala medierna oändligt mycket större än nackdelarna.
Men i alla fall tänkte jag här lista 5 saker som jag brukar som jag skulle bojkotta långt innan jag bojkottar facebook och som jag tycker är betydligt ondare samhällsstrukturer än världens största sociala mötesplats:

Continue reading →

Jag råkade sätta på radion på veckoslutet och hörde någon tala om religion, eller närmare sagt om olika religiösa grupper som tror att de hittat den bästa och ända vägen till gud. Radioredaktören var övertygad att alla troende i sin själviskhet tänker att de, och bara de, har nycklarna till det himmelska riket. Och sedan försöker de förstås tvångsomvända alla andra till sin egen tro. ”Och det här gäller alla religioner. Alla!” betonade redaktören med avundsvärd övertygelse. (Utan att uppenbarligen alls uppfatta den självmotsägliga ironin i vad hon proklamerade.)

Jag skulle gärna vilja uttrycka en avvikande åsikt (till er, eftersom jag inte hörde vad redaktören hette). Min väg är den rätta för mig för att den tilltalar både min hjärna och hjärta. Men hur skulle jag kunna påstå att alla måste ha ett likadant förhållande med gud? Det känns som om hela tanken baserar sig på den lineära tidsupfattningen var man måste bli räddad i det här livet eller brinna för evigt i helvetets lågor.

När man har en cyklisk tidsuppfattning behöver man inte dela upp sina medmänniskor till räddade och förlorade själar. Vi är alla i olika skeden i vår vandring genom livet och har olika mål. Någon vill dyrka gamla testamentets arga och hämndlystna gud, en annan en nådig och glädjefylld gud. Någon vill bli ett med världssjälen, och någon anna vill vända sig bort från gud helt och hållet.

Våra val och handlingar påverkar vår framtid. Både i detta liv så väl som det kommande. Att vår färd är lång är givet, men det viktiga är inte hur långt vi hunnit utan den riktning vi vandrar i. Dräkten vi klär oss i under vår vandring är däremot av ringa betydelse.