Monthly Archives: maj 2012

Vem står numera på barrikaderna?

Restaurangdagar, gatufester, parklopptorg och stadsodlingar. På den senaste tiden har fler unga stadsbor vaknat upp och aktiverat sig för att själva skapa en sådan stad som de trivs i. Svängrum djupdyker den här veckan i nutidens medborgaraktivism och diskuterar vilka frågor som engagerar allmänheten idag.

Har den politiska aktivismen  tappat mark mot mer ”lifestyle-aktivism”? Bland annat det spekulerar filosofen och politikern Thomas Wallgren kring när han gästar Svängrums studio.

Vi diskuterar också varför urbana unga vill odla sina egna grönsaker med Maria Nordlund, från stadsmiljöorganisationen Dodo, och besöker restaurangdagen i Helsingfors.

I Djupdykaren besöker vi barnhemmet Corazon Grande  utanför Cochabamba i Bolivia och träffar Siw Broman som är född och uppvuxen i Lovisa men som driver barnhemmet sedan  sex år tillbaka.

Redaktörer är Nanette-Marie Forsström och Linda Grönqvist/ Outhouse Media.

Radio Vega söndag 27.5 kl. 11, repris tisdag 29.5 kl. 11:03 

 

Posted in Humanism, Livsåskådning, Program, Vardagsfilosofi | Kommentering avstängd

Kyrkfan

Det frågades på twitter om det var nån som var ett fan av något och på vilket sätt det fick uttryck i ens liv.
Jag började med att svara att jag är lite för cynisk för att vara ett fan. Jag håller på ett hockeylag, men skulle inte ställa mig i klacken och ropa hejaramsor. Jag har favoritartister men skulle inte åka jorden runt för att se dem uppträda. Mina känslor är inte riktigt tillräckligt starka för det. Jag är inget äkta fan av varken SAIK eller Björk

Sen när jag tänkte ett steg till kom jag på två teknikföretag som jag kanske är fan till. Och definitionen på fan är att jag köper deras produkter, berättar om deras förträfflighet för alla som jag träffar samt har stort överseende med eventuella skavanker… Men det är nog ändå långt kvar tills jag kan kalla mig för ett äkta fan av varesig Apple eller Nintendo

Men till sist kom jag på vad jag är ett äkta fan av…

Nämligen Kyrkan…

  • för ett äkta fan älskar sitt lag tills allt hopp är ute
  • ett äkta fan engagerar sig och tror, hoppas och drömmer. Både i med och motgång
  • ett äkta fan satsar sitt liv, sin tid och sina pengar på sitt lag
  • ett äkta fan ställer höga krav på ledning och spelare för sitt lags skull
  • ett äkta fan är övertygad om att en dag så får vi lyfta bucklan

Det är dock ingen dans på rosor att vara Kyrkfan

Man får dras med extremt dåliga värvningar, olika falanger av huliganer, konstiga taktiker, dåliga resultat, obegripliga hejaramsor, fula matchdräkter och oanvändbara hemmaarenor. Många gånger är jag beredd att ge upp, kasta in handduken, börja heja på nått annat lag eller skaffa ett helt annat intresse.

Men så mitt i allt så får man se en glimt av klubbens kärna
En genialisk spelidé som bygger på kärlek, kanske den svåraste taktiken som man kan ge sig på. Och hur omöjligt det än verkar att hålla sig till den här spelidén så har jag än inte hittat någon annan klubb som gör det bättre, ingen annan klubb som har en huvudcoach som ens är i närheten av kyrkans.

Hur hopplöst det än känns så tänker jag fortsätta supporta kyrkan ännu ett tag
…för det finns inget bättre

läs mer på www.relevantkyrka.wordpress.com 

 

Posted in Livsåskådning | 10 Comments

Grattis till årets cyklist, Kaisa Leka!

Kaisa Leka skriver för Svängrum ur ett hinduistiskt perspektiv.

Kaisa Leka skriver för Svängrum ur ett hinduistiskt perspektiv.

Svängrums bloggare Kaisa Leka har utsetts till årets cyklist! Enligt prismotiveringen inspirerar Leka till vardagscyklande och cykelresor. Läs mera om utnämningen på Östnylands sidor. Kaisa Leka bloggar för Svängrum ur ett hinduistiskt perspektiv, och premierades redan tidigare i år för sina serieteckningar med Puupäähattu-priset, av föreningen för serietecknare i Finland. Grattis Kaisa av hela redaktionen!

Posted in Hinduism, Livsåskådning, Vardagsfilosofi | 1 Comment

Eutanasi − den ”goda döden”?

Ordet Eutanasi kommer från grekiskan och betyder ”god död” men långt ifrån alla är överens om att aktiv dödshjälp borde bli lagligt i Finland.

Den här våren har eutanasidiskussionen gått het bland annat på insändarspalterna i Helsingin Sanomat. Nu har också politikerna börjat ta ställning och det här veckoslutet diskuterar t.ex. De gröna eutanasi. Sjukvårdaren Kari Viholainen från Uleåborg, har nämligen lämnat in en motion till

partistyrelsen där han förslår att partiet ska inta en positiv ställning till eutanasi.

Svängrum synar den senaste diskussionen kring eutanasi och träffar bl.a. Gwen Marttinen som idag 84 år gammal och har lidit av kronisk smärta och sjukdom sedan hon var trettio. Hon är besviken på att läkarna inte vill låta henne dö trots att hon ständigt har ont och inte kan bli botad.

Vi hör också den svenska läkaren och författaren PC Jersild, som är en av Sveriges mest prominenta eutanasiförespråkare, och som även sitter i Statens medicinsk-etiska råd. Vi pratar dessutom med Juha Hänninen, som är överläkare vid terminalvårdsanstalten Terhohemmett. Han var tidigare motståndare till eutanasi, men har i sitt arbete med döende patienter kommit att ändra åsikt.

Bland läkarkåren har inställningen till eutanasi varit blandad. Vi hör arkiater Risto Pelkonen som har profilerat sig som motståndare till eutanasi i Finland. Vilka är riskerna om eutanasi blir lagligt?

Programvärdar är Linda Grönqvist och Kira Schroeder/Outhouse Media.

Radio Vega Sö 20.5.2012 kl. 11, repris ti 22.5 kl. 11:03

Posted in Etik & moral, Program | 1 Comment

Samband, metod och mål

Förra veckan deltog jag i ett direktsänt tv-program var jag blev tillfrågad om min religion och vad jag har för mål med mina andliga övningar. Jag hade förberett mig för att tala om vår senaste bok och händerna svettades nog ganska ordentligt när jag plötsligt skulle definiera gaudiya vaishnavismens filosofi med några korta meningar – helst utan att låta som en blåögd tönt som tror på eksotiska indiska sagor.

Som tur råkade programledaren också säga någonting i stil med ”människans förhållande med universumet”. Jag insåg att jag kanske skulle lyckas undvika att helt skämma ut mig framför tv-publiken om jag skulle kort beskriva tre centrala koncept i vår filosofi: sambandha, abhideya och prayojana. Lite förenklat kunde man säga att de betyder (i det här sammanhanget) samband, metod och mål.

Sambandha svarar på frågan: Vad är sambandet mellan gud och mig? Vad är min plats i världen och mitt förhållade till gud och de andra levade varelserna? Finns det andra världar än den här? I vår teistiska tradition utgår man naturligtvis från ett det finns krafter som är större än människan själv, och att vi inte borde lyfta oss ovanför naturen utan se oss som en del av en större helhet var alla har sin plats som guds tjänare.

Abhideya tar oss vidare till följande fråga: Hur ska jag leva för att bli en bättre människa? Hur kan jag komma närmare gud? Hur kan jag bli lycklig? Svaret är bhakti-yoga, en dynamisk process av hängivenhet till gud. Under processen lär vi oss att njuta av att ge i stället för att ta, och att därmed bli mindre själviska.

Prayojana är svaret till den sista frågan: Vad är målet med allt detta? Vad är livets mening? Finns det liv efter döden? Ofta sägs det att i hinduismen (och buddhismen) strävar man efter att komma bort från samsara, den eviga kedjan av reinkarnation, men egentligen är det också bara en bieffekt av bhakti. Vårt mål är prema, obegränsad lycka och kärlek till gud – och samtidigt till alla andra levande varelser som vi ser som små delar av gud. Prema kan man också nå i den här världen, och då har man ingen bråttom att komma bort härifrån. Men däremot kan det hända att man i det skedet är så kär för Krishna själv, att han vill ta sin hängivna bort därifrån för att få vara i hans eller hennes sällskap.

Efter sändningen var der många som kom till mig och sade att det hade gått bra – men det säger de väl till alla? Kanske har någon som läser den här bloggen sett programmet och kan berätta vad ni tyckte. :)

Posted in Livsåskådning | Kommentering avstängd

Gråta på film och bli arg på teater

Underhållning, provokation, eskapism, samhällspåverkan – konsten kan ha många funktioner. För musikern Kristian Meurman har konsten varit en form av terapi, som har hjälpt honom att hantera både svåra kriser och stora glädjestunder.

Ibland kan det vara en rätt så skön känsla att få skjuta sitt eget liv åt sidan och gå fullständigt upp i ett konstverk, må det sen vara en snyftig film eller en absorberande bok.Konst kan också fungera som en spegel, där man lär sig något om både sig själv och andra. I veckans Svängrum träffar vi bland annat forskaren Thomas Axelsson som intervjuat folk om vilka filmer som har berört dem allra mest. Han ser film som en sorts laboratorium för livsåskådningsfrågor, där man kan brottas med både samhälleliga och personliga frågor.

Gruppen De Kristallklara vill göra samhällsengagerad konst. Bilden är ur verket Isolation.

Gruppen De Kristallklara vill göra samhällsengagerad konst. Bilden är ur verket Isolation.

Många som utövar konst vill inte se sina verk som eskapism och ren underhållning. Medlemmarna i den tvärkonstnärliga gruppen De Kristallklara vill göra samhällelig konst som inte stryker medhårs. I sin nya produktion Isolation undersöker de begrepp som främlingsfientlighet, isolation och hur vi förhåller oss till det som är annorlunda.

I veckans program besöker vi också också  en lektion i eurytmi på Steinerskolan. Vad gör barnen egentligen på eurytmilektionerna, som beskrivs som ”gränsöverskridande konst som kombinerar rörelse med musik och recitation”?

Posted in Program | Kommentering avstängd